AI-bedrägerier och deepfakes: så känner du igen och stoppar dem

Vad har AI förändrat?

Bedrägerier är inget nytt. Det nya är att en bedragare med hjälp av AI snabbt och billigt kan skapa meddelanden som ser ut och låter äkta. Förr kunde man ofta avslöja ett bedrägeri på den klumpiga svenskan. I dag kan texten vara felfri och tilltala dig med namn.

AI kan också härma en människas röst utifrån några sekunders ljud, till exempel från en video i sociala medier. Med samma teknik görs deepfakes, alltså videor där en känd person verkar säga något hen aldrig har sagt.

Kärnan i ett bedrägeri är ändå alltid densamma: brådska, känslor och pengar. Känner du igen det mönstret känner du igen de flesta bedrägerier, oavsett om AI har använts eller inte.

"Nödsamtalet" med klonad röst

Telefonen ringer. I luren hörs ditt barnbarns gråtande röst: hen har krockat eller blivit gripen och behöver pengar genast. Sedan tar en "polis" eller "advokat" över och förklarar hur du ska betala. Rösten låter precis rätt, men det är en kopia gjord med AI.

Varningstecken:

• Den som ringer kräver att du agerar genast och ger dig ingen tid att tänka.
• Du ombeds hålla saken hemlig för resten av familjen.
• Pengarna ska betalas på konstiga sätt: presentkort, kryptovaluta, kontanter till ett "bud" eller till ett okänt konto.
• Numret är okänt, eller ser bekant ut men samtalet känns konstigt. Nummer kan förfalskas.

Gör så här: lägg på och ring själv upp din anhöriga på hens vanliga nummer. Svarar hen inte, ring en annan familjemedlem. Riktig polis ber aldrig dig betala böter eller borgen per telefon.

Falska investeringsannonser med kändisar

I sociala medier och på nyhetssajters annonsplatser syns ofta "nyheter" där en känd programledare, idrottare eller företagare berättar att hen blivit rik på en ny investeringsplattform. Ibland finns en AI-gjord video där personen verkar tala direkt till dig. Det är nästan alltid ett bedrägeri, och kändisen vet ingenting om saken.

Ett typiskt förlopp: du fyller i dina kontaktuppgifter och snart ringer en vänlig "investeringsrådgivare". Den första lilla insatsen verkar ge fin avkastning. Sedan ber man om mer pengar, om att du installerar ett fjärrstyrningsprogram eller om dina bankkoder. Pengarna kommer aldrig tillbaka.

Varningstecken:

• Stor och säker avkastning på kort tid utlovas. Riktiga investeringar har inga garantier.
• Annonsen härmar en känd tidnings utseende, men adressfältet visar en konstig webbadress.
• Du uppmanas installera ett fjärrstyrningsprogram "för att få hjälp".
• Företaget finns inte bland tillståndshavarna på Finansinspektionens webbplats, eller så finns det på dess varningslista.

Nätfiske: meddelanden som ser äkta ut

Vid nätfiske försöker bedragaren få dig att klicka på en länk och mata in dina koder på en falsk sida. Meddelandet kan se ut att komma från banken, Posti, Traficom, Skatteförvaltningen eller ett paketbolag. Tack vare AI är språket i dag ledigt, så det avslöjar inte längre bedrägeriet.

Kontrollera detta:

1. Väntade du dig meddelandet? Har du inte beställt något paket är ett "leveransproblem" misstänkt.
2. Försöker man stressa dig? "Ditt konto stängs i dag" är ett klassiskt påtryckningsknep.
3. Vart leder länken egentligen? Klicka inte. Gå i stället själv till tjänsten genom att skriva den bekanta adressen eller öppna din egen app.
4. Ber man om koder eller kortuppgifter? Myndigheter och banker ber inte om dem via en länk i ett meddelande.

I Finland blockerar operatörerna redan en del förfalskade nummer och sms, men inte alla. Vaksamhet behövs fortfarande.

Kan AI hjälpa dig att avslöja bedrägerier?

Ja, så länge du kommer ihåg att den inte är ofelbar. Du kan kopiera texten i ett misstänkt meddelande till exempelvis /sv/verktyg/chatgpt/ eller /sv/verktyg/gemini/ och be om en bedömning. Ta först bort dina egna personuppgifter och klicka inte på länkarna.

Säger AI:n att meddelandet verkar äkta, kontrollera ändå själv på tjänstens egen webbplats eller genom att ringa dess officiella nummer. En bilds ursprung kan du undersöka med /sv/verktyg/google-lens/, som visar var samma bild använts tidigare.

Att känna igen en deepfake

Förfalskningarna blir hela tiden bättre, så du kan inte lita enbart på ögonen. Ibland avslöjas de ändå av små saker: läpparna rör sig inte riktigt i takt med talet, ögonen blinkar konstigt, ljuset ser onaturligt ut eller rösten är för jämn. Viktigare än att granska detaljer är att fråga:

• Kommer detta från den officiella aktörens egen kanal?
• Berättar pålitliga medier om samma sak?
• Uppmanas jag att agera genast eller betala?

Om bedrägeriet redan har hänt

Skam är bedragarens bästa vän, men du har ingen anledning att skämmas. Bedragare är proffs och vem som helst kan bli lurad. Ju snabbare du agerar, desto större chans att begränsa skadan.

1. Ring genast din bank och be dem spärra korten och nätbankskoderna. Bankernas spärrtjänster är öppna dygnet runt; numret finns på bankens webbplats och ofta på kortets baksida. Be också att betalningar stoppas om det ännu går.
2. Byt lösenord till tjänster vars koder du gav ut. Börja med e-posten.
3. Om du gav fjärråtkomst till datorn, koppla bort den från nätet och be om IT-hjälp innan du använder den för bankärenden.
4. Gör en brottsanmälan till polisen. Det går att göra på nätet via polisens webbplats eller på en polisstation. Spara meddelanden, samtalsloggar och uppgifter om överföringar som bevis.
5. Anmäl till Cybersäkerhetscentret vid Traficom. Anmälan hjälper till att varna andra för samma bedrägeri.
6. Berätta för dina närmaste. Bedragare försöker ofta igen, till exempel genom att erbjuda sig att "få tillbaka pengarna" mot en avgift. Det är också ett bedrägeri.

Om situationen pågår just nu och någon är i fara, ring nödnumret 112.

Kort minneslista för hela familjen

• Kom överens om ett säkerhetsord och håll det inom familjen.
• Brådska och hemlighetsmakeri är alltid en varningssignal.
• Lägg på och ring tillbaka till ett bekant nummer.
• Klicka inte på länken i meddelandet – gå själv till tjänsten.
• Ge aldrig koder, kortuppgifter eller fjärråtkomst åt någon som själv tog kontakt.
• Begränsa offentliga videor och röstklipp i sociala medier om möjligt.

Prata om det här särskilt med äldre anhöriga. Ett lugnt samtal i förväg är det bästa skyddet. Fler tips finns i /sv/guider/ai-for-seniorer/ och /sv/guider/ai-sakerhet-och-integritet/.